Hörs bäst i väst giganten

»Den brittiska poeten Alice Oswald rör sig över ett brett register av stilar samt tonfall. Hon kan existera lyrisk, berättande, lekfull, passionerad, enkel, enigmatisk – ej sällan i en samt samma dikt. Där finns också två återkommande, ibland sammanglidande storheter: naturen samt myten. Läsaren får ofta ett intryck av för att dikten sluter an mot något som redan pågår, så att säga före orden, och som fortsätter efter den sista raden. Poeten följer: bredvid, inåt, utåt, nedåt, uppåt, inom en sorts uppmärksam förutsättningslöshet, en svängning mellan avlyssnande och artikulation, väntan samt mottagande. Oswalds dikter existerar på så vis ofta påtagligt oretoriska, de saknar till synes dikterande idéer. Hon har själv liknat sig vid &#;en sorts drömsekreterare som oavlåtligt noterar när jag själv blir avbruten och som försöker väcka mig själv genom att skriva&#;.« Ur Erik Bergqvists efterord.*Alice Oswald (f. ) hör till vår tids mest framstående brittiska poeter. Hon debuterade samt har sedan des