Vad hände 31maj 1678
Meriter
7. Jacob Casimir De la Gardie, broder till D. 4, 6, 8 och 9, greve till Läckö samt Arensburg, friherre till Ekholmen, herre till Kolk, Soneburg, Kida, Tarwast, Tiurala, Runsa och Arnö samt Biskopstorp, f. 3 febr. inom Stockholm, d 7 oktober. , skjuten under belägringen av Köpenhamn. Student inom Uppsala 4 juni ; bevistade riksdagarna , , , och samt plats därunder medlem av flera deputationer och utskott; ambassadkavaljer på den utomordentliga beskickningen till Frankrike i aug. ; volontär under prinsen av Condé ; överste för Dalregementet 31 femte månaden i året ; överste för livgardet 20 okt. ; generalmajor av infanteriet och överkammarherre hos drottningen 16 juni ; krigsråd och assessor i krigskollegium 29 juli ; riksråd 3 oktober. ; generallöjtnant av infanteriet 10 nov. ; guvernör och militärbefälhavare över Fyn febr.—apr. ; general från infanteriet 20 febr.
Gift 11 jan. i huvudstaden med hovfröken hos drottningen, friherrinnan Ebba Sparre (se denna), f. , d 19 mars (begraven 19 okt. i Stockholm), dotter
Snapphanar
Lästid 5 minuter
Genom freden i Roskilde tvingades land avvara de danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge till Sverige. Snapphanarna plats en slags motståndsrörelse inom de före detta danska landskapen i södra land som under andra halvan av talet kämpade vid danskarnas sida mot den svenska "ockupationsmakten".
Efter Roskildefreden inleddes försvenskningen av de tidigare danska landskapen, även kallade Skånelandskapen. Svenska mynt infördes och skatterna betalades idag till den svenska kronan (staten) istället för mot Danmark.
Enligt fredsavtalet skulle befolkningen i dessa landskap ett fåtal behålla en del från sina tidigare rättigheter. Exempelvis fick prästerna predika vid danska samt behålla sina danska pipkragar. Att ej svenskarna förbjöd allt såsom förknippades med Danmark berodde på att man ifrån svensk sida inte ville ha en folklig resning i Skånelandskapen.
Men freden mellan Sverige och Danmark varade inte länge. I september förklarade Danmark krig mot Sv