Flera olika mekanismer kan ligga ner bakom muskelbiverkningar. Många läkemedelsutlösta myopatier är potentiellt reversibla i tidiga stadier
(52)
.
Utöver statiner och glukokortikoider kan en stort antal läkemedel orsaka muskelbiverkningar.
Några exempel på läkemedel som kan orsaka muskelbiverkningar är onkologiska substanser såsom:
brentuximabvedotin
imatinib
dasatinib
nilotinib
taxaner.
Vid behandling med interferoner är övergående influensaliknande symtom tillsammans muskelvärk frekvent förekommande.
Statiner kunna orsaka en rad olika typer av muskelbiverkningar. Vanligast är myalgi. Svårare biverkningar såsom myopati och rabdomyolys är mer sällsynt. Det finns en association mellan myopati utlöst av höga doser simvastatin och genetiska faktorer
(52)
. Risken för myopati/rabdomyolys är dosberoende.
Interaktioner med andra
Idiopatisk inflammatorisk myosit (IIM) alternativt bara myosit är ett grupp autoimmuna sjukdomar tillsammans med gemensamma kännetecken såsom kronisk lymfocytär infiltration i muskler associerat med lokal svaghet och smärta. Eftersom inflammation/infiltration inte är helt obligat har termen systemiska autoimmuna myopatier föreslagits men besitter inte helt slagit igenom ännu. Sjukdomarna inom gruppen myosit skiljer sig åt bland annat avseende behandlingssvar, prognos, associerade autoantikroppar, samt manifestationer i andra vävnader än musklerna.
Det finns numera ett antal myositspecifika autoantikroppar som dels bekräftar diagnosen myosit och dessutom ofta har distinkta kliniska fenotyper kopplade till sig. Hur man har grupperat myositsjukdomarna har varierat över tidsperiod men efter att autoantikroppar togs upp i diagnosalgoritmerna har fyra undergrupper blivit de dominerande: