Har man i blodet

Vad gör man av blodet

Röda blodkroppar

Röda blodkroppar (erytrocyter) ur donerat blod behövs mot exempel vid höftoperationer, hjärtoperationer, organtransplantationer och andra stora, operativa ingrepp. Röda blodkroppar behövs också i vården av olycksfallspatienter och nyförlösta mödrar, om de tappat bort eller missat mycket blod.

Patienter som lider av svår anemi, mot exempel på grund från cancer eller nedsatt njurfunktion, får också röda blodkroppar. Om anemin är långvarig, kan patienten få regelbundna transfusioner med röda blodkroppar.

Trombocyter

Donerade trombocyter (”blodplättar”) behövs både för att förhindra samt för att behandla blödningar.

Trombocyter ges till exempel mot patienter med blodcancer, då deras egen benmärg vid grund av de kraftiga cancerbehandlingarna, inte förmår producera trombocyter. Trombocyter kan även ges till operationspatienter alternativt olycksfallspatienter i samband tillsammans omfattande blödningar.

Eftersom trombocyterna bara utgör en liten sektion av blodet, räcker den t

Blodbrist på grund av för lite järn är vanligt och kan göra att du känner dig trött och orkeslös. Den vanligaste orsaken är att du har förlorat blod. Det kan till exempel vara vid mens eller om du har en sjukdom som ger blödningar. 1 hur mycket blod har man i kroppen barn 2 Blodbrist innebär att man har för få röda blodkroppar i blodet. Det gör att man även har för liten mängd hemoglobin i blodet. Hemoglobin är det ämne som behövs för att transportera syre runt i kroppen. Det finns tre olika typer av blodbrist: Blodbrist som beror på förlust av blod, det vill säga en blödning. 3 blod i kroppen barn 4 Blodet er kroppens flytende transportorgan som pumpes rundt i blodårene av hjertet. Blodet bringer oksygen og næringsstoffer ut til cellene og henter ut cellenes avfallsstoffer som skilles ut i lungene, nyrene eller tarmen (via leveren og gallen). 5 Blodet. Blodet består av to hoveddeler, blodceller og plasma - den væsken som blodcellene flyter rundt i. Blodcellene består av røde og hvite blodceller samt blodplater. Lymfesystemet er separat fra blodsystemet, men det tømmer seg i blodet. Blodcellene utgjøres i hovedsak av de røde blodcellene. Illustrasjonsfoto: Colourbox. 6 Har man det skidt, eller har man på fornemmelsen, at blodsukkeret enten er lavt eller højt, bør man måle blodsukkeret. Har man type 1 diabetes, og blodsukkeret er højt (over 20 mmol/l), bør man måle ketonstoffer enten i urinen eller i blodet. 7 hur mycket blod har en kvinna i kroppen 8 Blodet transporterar syre, hormoner, näringsämnen, avfallsprodukter, salter och värme. 9 wwwse › liv--halsa › sa-fungerar-kroppen › blodet. 10 De flesta har en syrenivå i blodet på 95– %. Vissa lever dock ett normalt liv med en syrenivå i blodet på under 95 %. Hur mycket syresättning ska man ha? En ung frisk individ har cirka 97 % oxygensaturation (syremättnad) i blodet men värdet sjunker med åldern. 11

Anemi – blodbrist

Granskad av: Patrik Andersson, överläkare, specialist i internmedicin och hematologi, Södersjukhuset

Vad existerar anemi?

Anemi eller blodbrist betyder att man har färre röda blodkroppar i blodet än vad som existerar normalt. De röda blodkropparna innehåller ett protein, hemoglobin, som transporterar ut syre till alla kroppens celler. Symtomen vid anemi orsakas av att kroppens celler får mindre syre samt även av att den totala mängden blod inom kroppen blir mindre.

Symtom vid anemi

Symtom på anemi kunna vara

  • trötthet 
  • andfåddhet
  • yrsel
  • lågt blodtryck, särskilt då du ställer dig upp
  • hög puls för att kompensera för det lägre blodtrycket
  • huvudvärk
  • gulsot (om blodkropparna förstörs inom förtid, så kallad hemolys)
  • blek hud och bleka slemhinnor. Det brukar särskilt behärska ses på insidan från det nedre ögonlocket likt vanligtvis är rött från alla små, fina blodkärl.

Gulsot vid hemolys (dvs för att blodkroppar går sönder) orsakas av att kroppen ej hinner ta hand ifall hemoglob